Så kan Gräla på användas i en mening
- Och det är icke ens fel att två gräla.
- Du behöver inte gräla på mig, sade mården.
- Mamma skulle säkert gräla på honom.
- Ja, men gräla inte på mig.
- och några av grabbarna började gräla med K.H.. K.H.
- Elias och Maria voro inte så långt borta från sin Gud, att de behövde skrika på honom eller gräla om vad han sagt eller inte sagt.
- började nästan genast gräla på S.T. för någon familjehistoria och när de kom till pengarna menade L.L.
- Det är inte så sagdt : ibland är ingens fel att två gräla, och understundom är det den enas skuld ensam att två gräla.
- Se så, flickor, gräla nu inte — det ha vi inte tid med !
- Jag ska aldrig gräla på dig mer !
- Och när sen Per till på köpet tog sig för med att gräla på mig, så började jag gråta, och sen så
- Därför ville din mor inte gräla på dej för den nya förlovningen med dalkullan.
- Vi komma att gräla mindre på det viset.
- Då hörde pigan dem gräla fast hon inte kunde förnimma orsaken.
- Men gå hit för att gräla med honom ville jag icke.
- Men ni få gå in i mammas rum och gräla, för jag behöfver svängrum.
- Hvarför ska du gräla på mig igen ?
- Nå, men hvarför ska man gräla då ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.